Ja men vad ska man så göra?

Har tappat intresset för typ allt. ^^

Så nu får välla arbetet rulla på lite mera. ^^

Vad vet jag.

Spännande att se se vad ödet har i beredskap, nej vänta så var det ja, jag tror ju att man styr sitt eget öde. Kan det verkligen vara så lätt? Ja det hoppas jag inte på. Eller finns det ens något som kallas ödet? Kan det styras eller vara förutbestämt? Ja jag vette fan. FILOSOFEN, hjälp mig?

Plez...

Så var man ensam.

yes yes

ja livet det rullar och katten han skiter. ^^

Ja men vist vet ni!

Är strax på väg in till Arbetet för att hjälpa lilla Andreas.

Det blir ganska mycket arbete för tiden och det håller hjärnan igång och kroppen får arbeta. Slipper tänka och sakna Stefan. Ser honom först runt den 22 Dec och då har vi varit ifrån varandra omkring 11 veckor och det är det längsta någonsin. Men om man är upptagen med arbete och tjäna pengar så kanske det går. Men det är inte trevligt! Saknar dig plutten, men som Henrik säger.. Så blir det bara trevligare och trevligare när man ser varandra igen. ^^ Vad syftar han på med den kommentaren... ;P)

Nej vad ska man ta sig till?

Spotify och en kopp kaffe. Lite Dans och hopp för att få upp värmen och sedan en dusch. ;)

Ja det får det nog bli! ;)

kram till alla er som läser alla meningslösa inlägg.

Toby!

svårt val vid denna vägkorsning

Så sitter man här och funderar över livet på arbetspasset med en ny bryggd kopp kaffe. ( märklig sammansättning av meningen) Men eftersom jag är som jag är så beslutar jag mig för att behålla den.

Men till saken igen.

Funderar på en Lokförarutbildning som startar i Mars 2012 Så den ska söka här på måndag. Den är så stationerad i Sthlm så vi får se hur det går med det. Bättre söka och tacka nej än att ångra sig den 19/11 då ansökningsfristen har tagit slut.

Men hoppas fortfarande på arbetet i Göteborg som Restaurangchef i Nordstan. Fick ett mail igår som gav mig hopp. Men det är långt ifrån inhåvat och klart. Men hoppet är det sista som dör?

Göteborg skulle betyda en vändpunkt i livet tror jag. Nytt liv, Nytt arbete och närmare vänner och familj. Ja låter konstigt men så är det ju. Och brorsan har sagt med ganska stora ord på att han hoppas jag får det för så kan han komma och besöka mig. Brorsan, det trodde jag fanimig inte men det gjorde han. Det betyder faktiskt riktigt mycket. Känner mig ensam och långt borta från riktiga vänner och familj. Tror jag har det som jag har det och beter mig som jag gör för jag känner mig ensam. Har arbete (mer än nog) och vänner men de säger mig inte så mycket. Jag är så dum som känner så men jag har försökt att ändra inställning men det funkar inte. ^^

Syrran har ju fått barn och så känns det nog bara lite mer naturligt att inte missa mer i min familjs liv. Känner att jag missat en hel massa i mina syskons liv och jag vill inte på något sätt kompensera men jag tror bara att jag vill vara en större del i deras liv än jag är nu. OMG jag har blivit gammal. Men är närmare de 30 än de 20 så det kommer välla med tiden. Men samtidigt känner jag att jag inte riktigt vill förlora Köpenhamn och min älskade lägenhet. Men man måste ju få fundera och känna sig fram. Lägenheten har jag ju kvar för den säljer jag inte. Hyr ut den och så tar vi allt som det kommer om det skulle bli att flytta närmare vänner och familj. Det behöver ju inte bli Göteborg utan kan tänka mig att flytta dit där finns arbete, något annat vore konstigt. ;)

Det var allt från mig denna gång.

Älskar er alla som läser och ser sig som en vän till mig!

*over and out*